fredag 15 augusti 2014

Noah (2014)...

Noah (Russel Crowe) och hans fru Naameh (Jennifer Connelly).

Människorna skövlar och förstör jorden och sätter sig över naturen och resten av skapelsen i stället för att leva i samklang med den. Skaparen bestämmer sig därför att förgöra mänskligheten genom att dränka den i en syndaflod. Han (Hen?) ger den rättfärdige Noah i uppdrag att bygga en stor ark för att rädda alla djuren undan den kommande katastrofen. Med hjälp av ett gäng före detta änglar som blivit förvandlade till sten-jättar sätter Noah igång med det gigantiska bygget. Men den annalkande syndafloden är inte det enda hotet mot Noah och hans familj. Den onde hövdingen Tubal Cain (Ray Winstone) har fått upp ögonen för hans projekt och gör livet surt för honom. Detta är i korthet handlingen i "Noah".

"Noah" är i ärlighetens namn en väldigt slätstruken historia. Filmen är visuellt tilltalande med en del fina specialeffekter, men vilken film är inte det nuförtiden med all den moderna datorteknologi som står filmmakarna till buds? Filmen framställer köttätande människor som onda barbarer som mördar både djur och andra människor i sin ständiga jakt på mat i en utplundrad värld där det är ont om naturresurser. Noah och hans familj är däremot goda vegetarianer som är snälla mot djuren och som aldrig tar mer än det dom behöver (förvisso går dom klädda i något som liknar djurhudar, men skit i det). Parallellerna till dagens moderna miljötänk lyser igenom i filmen. Och varför inte? Miljötalibanismen har ju i mångt och mycket tagit över religionens gamla roll när det gäller att skuldbelägga människor. Båda ideologierna har ju som utgångspunkt att människorna i grund och botten är onda och måste straffas om dom lever "fel". Med sina 138 minuter känns den här filmen väldigt lång. Personligen tycker jag att man borde haft mer fokus på djuren än på Noahs personliga grubblerier och familjeproblem. Den här historien hade blivit mer intressant då. Men i "Noah" har djuren förvandlats till datoranimerade bifigurer, vilket är väldigt synd. Skådespelarinsatserna är överlag väldigt bra, även om gubben Noah (Russel Crowe) i egenskap av Guds utvalde och familjens överhuvud "stjäl" något mer tid av dom övriga. Dock anser jag att en film som bygger på ett bibliskt tema bör vara episk i sin framtoning. Här tycker jag inte att den här filmen levererar. "Noah" känns inte storslagen på något vis, dom maffiga specialeffekterna till trots, utan den är mest av allt en smula seg och lite tråkig. Dock är det rätt intressant att den tar upp frågan om människans relation till "Gud". Ska man blint lyda en psykopat-gud som uppenbarligen har ett horn i sidan till oss människor, eller ska man använda skallen och göra det man själv tycker är bäst? Jag ger den här filmen 2 av 5 i betyg. Nätt och jämnt godkänd, men inte mer. Det finns bättre sätt att tillbringa två timmar och arton minuter på.


0 kommentarer:

Skicka en kommentar