söndag 4 januari 2015

Age of Conan: Unchained...



Under jul- och nyårsledigheten har jag återknutit bekantskapen med Age of Conan, ett spel som jag inte spelat på flera år. Det är ett online-rollspel som utspelar sig i den fiktiva världen Hyboria och bygger på den amerikanske författaren Robert E. Howards äventyrsböcker om barbarkrigaren Conan. Det är en virtuell värld där man interagerar med andra spelare och utför diverse uppdrag varvid man får mer erfarenhet och pengar som man kan använda till att förbättra ens spelkaraktär. Det roliga är att det faktiskt är på grund av Age of Conan som jag införskaffade datorn som jag sitter och skriver på just nu. Spelet levde dock inte upp till mina högt ställda förväntningar. Det var halvfärdigt med massor av buggar och kraschade ofta. Dessutom blev spelet rätt segt och tråkigt efterhand och jag tröttnade till slut. Numera är Age of Conan helt gratis att spela, varför jag blev nyfiken på att prova på det igen. Min dator är numera stenålders. Visst har den blivit uppgraderad under åren som förflutit sedan jag köpte den. Den har fått ett nytt grafikkort, ett nytt nätverksaggregat, en ny hårddisk och ett nytt operativsystem. Men i grund och botten är det ändå samma gamla burk. Jag är helt enkelt för fattig/snål för att köpa en helt ny dator.

Efter att ha tillbringat ohälsosamt mycket tid med att spela AoC konstaterar jag att inte heller AoC förändrats särskilt mycket genom åren. Det har tillkommit ett nytt land, Khitai, men så mycket mer är det inte. Det är ungefär samma gamla skit. Går överhuvudtaget inte att jämföra med exempelvis World of Warcraft, som utvecklas kontinuerligt hela tiden. Spelet kraschade till och med i början när jag spelade det. Flera gånger om. Helt otroligt att dom inte lyckats sortera ut denna irriterande bugg för länge sedan. Men problemet avhjälptes dock efter en sökning på internet som förklarade hur jag skulle gå till väga. Sedan dess har spelet inte kraschat. Med en helt ny dator skulle jag förmodligen inte haft detta problem överhuvudtaget. Men, men. Levlandet (=Levla. Öka en erfarenhetsnivå (level) i ett dataspel, så att ens spelfigur blir starkare och bättre på attacker eller lär sig nya skills) är ungefär lika segt som jag minns det. För att kunna utföra uppdragen krävs oftast att man måste döda ett nästintill ofattbart antal människor/djur/monster vilket är både tidsödande och en smula enahanda. Man tvingas ofta att vandra sjukt långa sträckor mellan dom olika uppdragsgivarna, vilket naturligtvis är tråkigt. Det är verkligen synd att man måste vänta till lvl 40 innan man kan skaffa en häst eller dylikt.

Trots alla brister måste jag medge att AoC har en viss charm. Hyboria är en väldigt mörk och grym värld. Här finns gott om blod och man kan ibland t.o.m hugga av armar, ben och huvuden på sina motståndare. Många av uppdragen i spelet genomsyras av en svart form av humor. Här finns också mycket mänsklig tragik och sorgliga levnadsöden. Det är bra att man i AoC inte räds för att ta upp dom mörkare aspekterna av mänskligheten, såsom mord, girighet, svartsjuka och våldtäkt. Det blir mycket mer intressant då. Rent visuellt är spelet helt OK, i alla fall när jag spelar på dom allra högsta grafikinställningarna. Ljudet är riktigt bra. Norrmannen Knut A. Haugen som gjort musiken i spelet har t.o.m vunnit pris för bästa spelmusik. Musiken i AoC är väldigt stämningsfull men tilltalar säkert inte alla, eftersom det stundtals är lite åt operahållet. Ljudet är väldigt detaljrikt. Jag minns den gången när jag slogs mot ett gäng vilda människoätande kannibaler på en klippavsats och högg av huvudet på en av dom med min stridsyxa. Jag kunde höra hur det avhuggna huvudet rev med sig småsten på sin väg ner för stupet. Eller när jag bevittnade hur en trollkarl satte eld på en olycklig själ. Offrets plågade dödsskrik var så realistiskt att jag nästan misstänker att spelmakarna torterat en stackare i någon mörk källare och spelat in ljudet. AoC bjuder även på röstskådespeleri av hög klass, men dock inte lika bra som i t.ex Starwars: The Old Republic (SWTOR). I AoC kan man 'konversera' med karaktärerna man möter genom att välja mellan olika meningar i en meny. Dock har det ingen som helst betydelse för ens spelkaraktär vad man än väljer att säga, till skillnad från i SWTOR där man tvingas tänka efter och ta ställning innan man svarar, och där valet man gör påverkar inriktningen på ens spelkaraktär. Det tycker jag är dåligt.

Kampsystemet i AoC har varit väldigt omtalat, eftersom man inte är låst till något specifikt mål som är fallet i många andra online rollspel. Man kan fritt hugga hur man vill med sina vapen och alla som kommer i vägen för ens vapen blir då träffade och skadade. Man kan t.ex träffa flera fiender på en och samma gång med ett kraftigt yxsving. Detta system medför också att det inte nödvändigtvis är spelaren med bäst utrustning och högst level som vinner kampen, utan den som är mest skicklig på att hantera kontrollerna, något som ofta blir väldigt tydligt i PvP (Player versus player). Synd bara att PvP verkar vara rätt dött i Age of Conan. Jag stöter väldigt sällan på andra spelare när jag spelar. Verkar inte vara särskilt många som spelar AoC.

Age of Conan är ett spel som hade potential, men som inte riktigt nådde ända fram. Jag tycker själv att AoC är småtrevligt, men vet inte om jag skulle vilja rekommendera det till andra. Spelet är inte helt utan meriter, men det finns så många andra och bättre spel att fördriva tiden mellan födelse och död med. Men vill man prova kan man enkelt registrera ett konto på Funcom och ladda ner spelet via spelportalen Steam.