måndag 30 maj 2016

Warcraft: The Beginning (2016)...



Normalt är jag ingen större anhängare av filmer som bygger på datorspel. Resultatet blir sällan särskilt bra. Men jag valde ändå att gå och se Warcraft: The Beginning eftersom jag spenderat otaliga timmar av mitt liv på det populära fantasy datorspelet World of Warcraft och var nyfiken på hur väl filmmakarna lyckats återskapa den fiktiva spelvärlden Azeroth där handlingen i Warcraft-spelen utspelar sig. Jag hade inte särskilt höga förväntningar när jag satte mig i biofåtöljen, men Warcraft: The Beginning överraskade positivt på mig. Miljöerna, karaktärerna, dom fantasifulla rustningarna och dom något udda förtrollningarna från Warcraft-spelen är väldigt väl återgivna i filmen, och som gammal inbiten World of Warcraft-spelare är igenkänningsfaktorn hög. Filmens story bygger lite löst på det allra första Warcraft-spelet Orcs & Humans där människor och orcher möts för första gången. Orchernas hemvärld är döende och dom söker desperat efter en ny värld där dom kan överleva. Orchernas ledare, en ond trollkarl vid namn Gul'dan har lyckats öppna upp en magisk portal som förbinder orchernas hemvärld med Azeroth. Hans plan är att leda en hord av vildsinta orcher genom portalen i syfte att invadera och erövra Azeroth och snart är stridigheterna med människorna i full gång. När jag såg dom fula orcherna välla in genom portalen kunde jag inte låta bli att dra paralleller till massinvandringen till Sverige och Europa. Likheten med verkligheten blir ännu mer slående när det senare visar sig att orcherna haft hjälp av en förrädare på andra sidan. Påminner starkt om folkförrädarna som öppnat upp våra gränser för allsköns slödder från tredje världen.

Som ett fan av World of Warcraft gillar jag den här filmen. Miljöerna är omsorgsfullt och detaljerat återskapade och dom datoranimerade special-effekterna håller hög klass. Tempot i filmen är högt och lämnar dessvärre inte mycket tid till karaktärsutveckling. Regissören har valt att rusa igenom handlingen så fort som möjligt, förmodligen för att inte göra filmen onödigt lång. Filmmakarna har lyckats bra med att ge liv och känsla åt orcherna. Orcherna känns som äkta varelser av kött och blod. Gul'dan är en sällsynt elak och ond jävel som man definitivt aldrig skulle bjuda hem på en kopp kaffe. Skådespeleriet är överlag väldigt bra, även om det ibland blir en smula porrfilmsaktigt - sparsam dialog och pang på rödbetan. Det är väldigt ytligt och kliché-artat. Men den här filmen förmår ändå att underhålla och därför ger jag den betyget 3 av 5. Huruvida den är lika tilltalande för någon som inte är ett fan av spelen är jag dock inte helt säker på.



  

söndag 22 maj 2016

John Lee 47 Ronin Katana...

Jag bestämde mig nyligen för att dekorera mitt hem och beställde därför en replika av ett riktigt svärd på internet. Jag ville dock inte ha något mesigt dekorationssvärd av rostfritt stål med en oskarp egg. Jag ville ha ett funktionellt svärd som man faktiskt kan använda som vapen, det tycker jag är bra mycket häftigare. Efter en stunds sökande på nätet fastnade jag för svärdet nedan. En John Lee 47 Ronin Katana. Svärdet är tillverkat i 9260 fjäderstål efter en historisk förebild. Svärdet har fått sitt namn efter en berömd historisk händelse i Japan, då 47 herrelösa samurajer (ronin) i början av 1700-talet hämnades sin förre herres död genom att hugga huvudet av dennes antagonist och som kort därefter själva blev dömda till döden för detta tilltag. Jag är på det stora hela nöjd med mitt köp. Det är ett välbalanserat och estetiskt tilltalande svärd. För priset jag betalade, knappt 3000 kronor, är det helt OK. Har inte hunnit prova ut det ordentligt ännu, men dom första initiala testerna lovar onekligen gott. Det hugger igenom tjocka pappkartonger som vore det smör. Jag bor dessvärre i en lägenhet, men vid tillfälle tänker jag ta mig ut i naturen för mer omfattande huggtester. Jag beställde mitt exemplar på http://www.celticwebmerchant.com/en/. Jag valde deras billigaste fraktalternativ och hade svärdet i min hand efter cirka två veckor. En synnerligen smidig affär.



  

fredag 13 maj 2016

Expanderbara batonger - för och nackdelar....


Jag har i dagarna införskaffat en expanderbar batong. Det är en batong som bygger på teleskop-teknik, vilket innebär att det går att fälla ut den med en enkel handrörelse. Ett rent impulsköp från min sida. Frågan är väl om jag kommer att få någon större nytta av den och hur effektiv den är som självförsvarsvapen, till exempel mot en aggressiv kulturberikare. Den stora fördelen med en sådan här batong är att den är kompakt när den är infälld vilket gör den lätt och smidig att ha med sig. Man kan ha den i jackfickan, i träningsväskan, i handskfacket i bilen etc. Mitt exemplar kom med en praktisk bälteshållare så att man enkelt kan fästa den i bältet om man så önskar. Den är väldigt effektiv om man slår mot fingrar, händer, handleder, underarmar, knän och lårmuskler. Har knackat mig själv lite lätt på dessa kroppsdelar med denna batong och kan intyga att det känns även om man applicerar minimalt med kraft. Jag kan föreställa mig hur det måste kännas att bli träffad med full kraft i exempelvis underarmarna av en dylik tingest. Det har alldeles säkert en pacificerande effekt. Jag ser dock vissa nackdelar. På vintern är folk oftast klädda i tjocka vinterkläder vilket drastiskt minskar batongens effektivitet. Visst kan man slå mot huvudet, men man har ändå klart färre strategiska valmöjligheter i en sådan situation. Vidare rekommenderar jag inte ett sådant här vapen till fysiskt svaga personer. Risken är nämligen stor att en större och starkare angripare kommer att avväpna dom och börja prygla dom med deras egna medhavda batonger. Det krävs lite skicklighet och fysisk styrka för att fullt ut kunna hantera ett sådant här vapen. Den är inte heller särskilt effektiv som mordvapen. Visst går det att slå ihjäl en person med den, men det är synnerligen kraftödande. Pistoler, knivar och yxor är bättre självförsvarsvapen, enligt mig. Men om man ändå vill köpa en sådan här batong rekommenderar jag en lite dyrare modell som är gjord av härdat stål. Den böjs inte lika lätt vid hård användning.   

måndag 2 maj 2016

Tyske justitieministern utbuad av ilsken folkmassa under sitt första maj-tal...

Folk runt om i Europa har börjat få nog av massinvandring, mångkultur och åsiktscensur. När den tyske justitieministern Heiko Maas skulle hålla ett första maj-tal i staden Zwickau i östra Tyskland blev han utbuad av en uppretad folkmassa som skanderade "folkförrädare", "vänsterråtta" och uppmanade honom att försvinna därifrån. Maas har gjort sig känd för att förespråka censur av invandringskritiska åsikter på internet samt hårda bötes- och fängelsestraff för så kallat "näthat" i sociala medier. För mig hade dom gärna fått lyncha aset. Dock klarade sig Maas undan folkets rättmätiga vrede denna gång tack vare en hel armé av utkommenderade poliser som eskorterade honom till en väntande, bepansrad Mercedes som snabbt förde bort honom från platsen.