söndag 23 oktober 2016

Min gamla Gamo är träffsäkerheten själv...

Har ägnat lite tid i helgen åt att stifta närmare bekantskap med mitt gamla spanska El Gamo 300 luftgevär. Bössan har jag fått i arv efter en god vän till mig som avled nyligen. Eftersom jag var den ende i hans bekantskapskrets som delade hans sunda skytteintresse så föreföll det sig naturligt att jag fick ta över hans arsenal av luft- och airsoftvapen. Annars hade dom hamnat på soptippen. Jag blir en smula nedstämd varje gång jag handskas med den här bössan, eftersom jag då påminns om min väns bortgång. Vapnets goda skjutegenskaper gör mig dock betydligt gladare. Det är en fantastisk bössa som skjuter mycket bra. Den har ett fint avtryck, en snäll rekyl och är överraskande pricksäker. Den är nästan som ny, fast den är tillverkad någon gång på 1970-talet och således har över 40 år på nacken. Serierna nedan är skjuta från cirka 10 meter stående utan stöd med öppna riktmedel.


Första serien på fem skott tog en smula åt höger så jag korrigerade siktet med ett par klick åt vänster.


Efter att jag centrerat siktet sköt jag ett flertal serier som var i stort sett identiska med den på bilden ovan.


Mot slutet av min skyttesession hade jag hittat stilen och sköt mer eller mindre mitt i prick. Dock ryckte jag till ofrivilligt vid sista skottet på den här tavlan som hamnade utanför den vita mittpricken. Sur över denna snöpliga miss bestämde jag mig för att avsluta mitt skytte för den här gången.  


Min gamla El Gamo 300. Ett välskjutande gevär som skjuter inom en tiokrona på tio meter. En bättre skytt än jag hade säkert kunnat skjuta ännu bättre med denna fina bössa. 






0 kommentarer:

Skicka en kommentar