lördag 27 maj 2017

Alien: Covenant (2017)...


Jag gick på bio för att se Alien: Covenant i förhoppning om att den skulle vara bättre än den förra alien-filmen, Prometheus, som inte riktigt uppfyllde mina förväntningar. Och visst är den snäppet vassare. Alien: Covenant har aningen mindre av skapelsemystik och filosofi-flummande och lite mer action än Prometheus. Framför allt är den betydligt blodigare. Även skådespeleriet och karaktärerna i Alien: Covenant känns som ett lyft jämfört med den förra filmen. Karaktärerna känns något mer naturliga och mindre ytliga än i Prometheus. Michael Fassbender, som gjorde helt OK ifrån sig i Prometheus, är ännu bättre i Alien: Covenant och spelar rollen som psykad android-robot väldigt väl. Man får sig en tankeställare huruvida det är särskilt klokt att skapa människoliknande robotar som är smartare och starkare än oss människor. Risken finns ju att dom vänder sig emot oss, och då är vi riktigt illa ute. Alien: Covenant utspelar sig i framtiden, år 2104, några år efter händelserna i Prometheus. Rymdskeppet Covenant är på väg till en avlägsen planet med cirka 2000 nedsövda kolonister och tusentals mänskliga embryon ombord. Plötsligt väcks besättningen ur sin djupa Törnrosa-sömn av en oväntad incident. Efter denna omskakande händelse snappar Covenant upp mystiska signaler från en närliggande, okänd planet som tycks ha idealiska förhållanden för mänskligt liv. Den medtagna besättningen, som inte är särskilt pigga på att åter gå i ide, bestämmer sig för att undersöka planeten lite närmare. Något som visar sig vara ödesdigert.

Även om Alien: Covenant är bättre än sin föregångare, är den ändå inte någon höjdare, enligt min mening. Den amerikanska filmindustrin har tyvärr satt i system att göra mängder med filmer som bygger på äldre koncept som sålt bra tidigare i stället för att komma med nya, fräscha idéer. Alien: Covenant är en sådan film. Samma gamla skit, i ny förpackning. Inte särskilt spännande eller upphetsande. Betyget blir en svag trea av fem.